tag:blogger.com,1999:blog-38225184216508316552012-03-20T00:23:20.255+01:00Marie RosenqvistNågonstans i tiden.Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.comBlogger2581100tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-50496831839778687492012-03-19T12:26:00.004+01:002012-03-20T00:23:20.260+01:00Det finns en hemlig skrift,dold bakom oss.Det finns en lögn,inbäddad i orden.Det finns en sanning,endast menad för oss.Det finns ögon som ser,det vi vill se.Den besudlade lögnen.Är vi verkligen så sanna,så rena…att allt vi snuddar vid,det vi kallar lögn…blir till korn av sanning?Allt är föränderligt./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-44697154782425789322012-03-11T19:30:00.004+01:002012-03-12T00:45:28.451+01:00Genom Oculus du Mia,öppnas porten till hennes verkan.Hon vet inte vem du ärmen hon ser dig…Du tar henne i handen,viskar ömt,du kan färdas åt vilket håll du vill…Verkligheten är där hon går,där hon vill följa med i en morgondagbortom horisontens vingslag,utan att gömma blödande minnen.Hon vandrar längs kustremsan,snubblar på rullsten utan betong.Hon blickar mot en molnfri himmel,blundar och ber omMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20268568109601435242012-02-19T17:19:00.005+01:002012-02-19T21:46:10.888+01:00Köld av fasa i februari utan stridDet blåa korsar det brunaVid ett hav som river murarDär hon och någonMöts mötsNågonstans i de naknas tvåStannar allt av då?Djävulen rider mellan hennes revbenUtan att säga förlåt och be om lovJudaskyssen över livets kärlek är bortom alltHur kommer hon nu till de Två Månarnas Land?För vad det är värtHon häller kokande stålÖver alla hennes lemmarSom lämnar djupa Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-84225889737313120022012-01-27T17:25:00.000+01:002012-01-27T17:25:32.282+01:00
Jag når ut genom mina drömmars drömmar
Men vaknar upp till en bitande sanning
Jag vill känna den inre kraften
Men famlar i skuggornas dalgång
Jag ser en tickande klocka
Men den stannade av igår
Jag önskar mig fri passage
Men halkar i en slummertunnel
Ge mig för fan ett stort V
Över allt, allt
Genom
Men jag förlorar nu
Jag sluter mina lock
I ögonblick av tid
Nej, jag är inte död
Död
Jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com18tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-5818326809017493092012-01-15T00:06:00.006+01:002012-01-15T00:29:08.264+01:00Det är oreda i mitt huvud.Det är kaos i mitt liv.Det är blod av ont som rinner i min själ.Med skiljelinjer och tvära kast,står jag inför min största utmaning.Både som kvinna, och som människa.Mitt i en livskris.Nu börjar processen till ett helt nytt liv.Nu börjar sorgen av det som kunde ha varit.Nu börjar saknaden av en storslagen kärlek.Som, jag faktiskt trodde fanns.Nej, jag är inte bitter.Jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com21tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-43168719538208539362011-10-26T23:14:00.003+02:002012-01-15T00:17:59.457+01:00En ängel kominnanför min tröskelutan att knacka.En annan ängel,som var långt ifrån en ängel,rörde om i maskineriet.Jag gråter ifrån min himmel,fast jag går här på Jordeni levande livet, nu.Nej, jag är inte vaken, jag är i mitt eget kors.Jag är fjättrad vid mina egna lemmaroch jag börjar undra om det växer korvspadsskitunder mina vingar.Kärleken kommer, där kärleken finns.Någonstans i tiden, Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com21tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-33119983916591263982011-10-21T01:27:00.003+02:002011-10-21T02:02:58.556+02:00Den av oss som rör vid porlande vatten,säger härifrån och nu.Är det en lögn?Jag har börjat röka som en industri.Jag klunkar rödtjut som ett svin.Jag försvinner in i dimmorna,såsom ett skadeskjutet bråd av villor,långt inne i mig.Mitt liv har gått i tusen själsdjupa bitar.Jag trodde jag hade allt,jag hade fel.Gårdagen vandrar i mina kängor,och ingen är som Du.Dagen ekar ständigt i mitt öra,vad görMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-47103731152241823662011-10-17T12:05:00.003+02:002011-10-17T12:08:28.282+02:00Hon är ögat som lyseri sitt eget mörker.Hon vill bara sova, hon vill inte vakna.Bläcket finns svidande kvar,där hon är jag, jag.I henne.Hon gråter i förtvivlan när hon sersina rader i spridda kollegieblock,där hon är jag, jag.I henne.Det gör så oerhört ont./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-53922696364339717472011-10-11T09:39:00.002+02:002011-10-11T09:46:09.318+02:00Tystnaden ekari sin fulla närvaro,och jag hör och jag serallt…Vad är ett livmot ett livi rummet av ett annat?Ett ihållande ljudspår från då?Vad vet gårdagensom inte jag vet?Idag.Förnimmelser av tiden nubygger tomrum om varför.Lita på känslan.Hur fan kan man vara så blind?Nej, allt bleks inte med tiden.Det borde jag veta.Jag går ju i mina egna spår.Av ett utfrätt liv…Som ett eko av tystnaden.Jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-70120413216411796972011-10-08T22:54:00.003+02:002011-10-09T00:32:34.738+02:00Vingslag genom krossat glas.Rör vid allt.Så också i det världsliga.Bäraren av budetförsöker ta kontaktmellan det som ännu är osynligt.Flykten under vilanär kanske inte vila,utan allt som är just flykten.Det kanske är därfördet droppar saltvattenpå min kind./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-32971605313177255732011-10-04T23:44:00.005+02:002011-10-05T09:24:19.157+02:00Lövsalens praktviskar om tiden.De tiotusen tingengår händelserna förbi.Vivaldi flyr i våra spår…/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-16160075042103578502011-10-01T20:30:00.003+02:002011-10-01T20:38:22.103+02:00Välvillig bakom det illvilliga.Mottaglig i all sin skörhet.Det återkastade ljuset skönjerstjärnorna på hennes himmel.Det synliga icke varat.Vad betyder det?/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-90057309275900726122011-09-28T01:36:00.003+02:002011-09-28T02:04:54.673+02:00Jag såg någon.Någon kom, svepande.Redan igår.Men någon gick förbi,som skuggornas skugga.Nästan, som en kappa…Vi drog dammiga andetag.I samma rum.Jag hann inte riktigt med…/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20943284294116114172011-09-25T17:33:00.002+02:002011-09-25T17:40:11.790+02:00Hon lägger livet i ansvaret,där hon klipper avännu en sträng.Det skulle hon gjortlångt före.I allt sedan.Förbjuden ingång till det inreär inte alltid exit.Det är frihet./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-29961257502640217702011-09-22T22:50:00.004+02:002011-09-22T23:23:50.281+02:00Somliga dagarinfinner sig ett lugndär jag endast hör vinden susa förbi.Somliga dagarviner det så om öronen,att jag har svårt att stå still.Och somliga dagaranländer ett märkbart skimmersom jag har svårt att förklara.Tankarna sprider sig,och landar till slut i mitt sinne.Klarhetens dimma gör sig påmind.Jag vill inte bara leva.Jag vill inte bara dö.Jag vill så, så oändligt mycket mer.Somliga dagar Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-84420649871050757192011-09-18T17:57:00.002+02:002011-09-18T18:04:47.082+02:00Innan hon lyfte blicken,böjdes hennes huvud blygsamt ner.Vi kan kalla det uppvärmning inför serieporträtt.Året var 2008.Hon stod i väderstrecket väster.Högt upp på ett tak med utsiktöver ett glittrande hav.I en stad som inte längre är min.Tummen matar film i det sista ljuset.Taskiga slutartider.Fri hand, manuell skärpa.Canon F1 – min babe./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-89690899645417311272011-09-14T23:29:00.003+02:002011-09-14T23:35:25.392+02:00Motsatsernas verkan,lägger in om en högre växel,där livgivande krafter rör sig.Det yttersta, det innerstager stabilitet, än mer styrka,och balansen är orubblig.I all sin föränderlighet.Ro i sinnet, oro i själen.Det är inte alltid jag förstår vad det innebär./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-77713817323094303502011-09-10T23:51:00.005+02:002011-09-11T11:25:03.453+02:00Den fria själens skrivare,sitter stilla på sin kammare.Sigillet som egentligen inte finns,säger slutenhetsom bär på en hemlighet.Makten ligger i pulsen,där närvaron kräver sitt.Inlindad i sitt eget sköte.Brinn av passionen, säger jag.Och elden visar ingen ånger.Säger en annan.Det är det pulserande hjärtat,som alltid får näring.Och som aldrig någonsin dör./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-59560704228927399062011-09-06T01:52:00.003+02:002011-09-06T02:09:12.958+02:00Den eviga vilan.Tar aldrig någon rast.Jag kör mot dagens imorgon och jag tänker,att dagens imorgon, visar alltid vägen.För någon.För någon annan faller livet.I tusen, vad jag kallar det.Oåterkalliga bitar.I det som var igår.Jag andas hög luft nu.I en ny kommande höst.Och jag är så ofantligt gladvarje gång jag landar hemma igen.I mitt huset Fyrkappan.Ljumma vindar som ännu smeker min kind.Vad kan Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com12tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-60887665973401463202011-09-01T23:13:00.003+02:002011-09-01T23:23:14.862+02:00
Hör du?
Nej…
Kämpa inte emot
Omfamna istället
Fritt fall i det du har
Inom dig
Skit i om någon sårar
Skit i om du går i sönder
Skit i om du kryper i ditt eget blod
Snurra din värld istället
Ställ dig frågan
What a fuck, fuck the rest
Möt dig själv
I en annan spegel
Gå jämsides
Jag lovar i vingar av luft
Ingen är som du
Jag är jag
Hör du det!
/M
Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-89669717602461440832011-08-29T23:36:00.005+02:002011-08-29T23:52:37.318+02:00
Now I wanna be your dog...
/M
Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-12481139474116857362011-08-27T13:18:00.002+02:002011-08-27T13:26:35.294+02:00
Ljusets blomma ändrar ständigt form,
oupplöslig i sin egen svepande snurra.
Ursprunget springer i ett annat ljus,
dröjer sig kvar där allt är föränderligt.
Som en mjölkaktig hinna sprider den sig,
urvattnad och nästintill färglös.
Den blir lämnad i eftertankens tanke
som känner sig alltmer upprymd.
Blekheten domnar av i den skira vita hinnan.
I dimman lämnas tanken kvar.
Inlindad i sin egen Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-19083425453397211202011-08-23T08:42:00.002+02:002011-08-23T08:56:12.123+02:00
Någonstans i tiden
Någonstans
Levande?
Omfamna symboliken
Finns det någon
Eller något?
Livet, döden
I en skön förening
Där någonstans är vi
Vi omringas av det ständiga
Ett evigt klagoskrin
Där allt förväntas vara himmelriket
Kvar på jorden står vi
Av idag, någonstans
I vår tid
Tiden som på sin färd förgör världen
Osynlig, det synliga
Upplysning?
Någonstans, någonstans
Mitt i allt där Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-10158425724221815732011-08-17T10:22:00.002+02:002011-08-17T10:39:38.093+02:00
Hon är Solen i dagen
Hon är Månen i sin själ
Hon är Natten så ljuv
Som Blommorna på en äng
Fågel stål med vingar av dun. Flyg!
Ta henne upp
Till de Två Månarnas Land
Där hennes sfär är allt
Det undermedvetna
Drunknar i det medvetna
Kom, kom, kom
Till oss
Saliga äro henne, hon…
/M
Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-79061955053697644832011-08-13T17:31:00.003+02:002011-08-13T18:26:41.541+02:00
Ibland är stillheten ett måste.
Ibland är tankens famn det enda rätta.
Varför är det då så förtvivlat svårt
att bädda in friden i själen?
/M
Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-11571270284624312812011-08-10T22:58:00.003+02:002011-08-10T23:12:46.925+02:00
Allt hon känner, allt hon får
är smaken i sin egen mun.
Hon blundar med vidöppna ögon…
Hon säger, fly mig livet,
svälj mig hel.
Till en spegel som andas imma.
Hon dör en smula när någon
sveper henne skyndsamt förbi.
Efter en enda sekund.
Och med ens blir allt så tyst.
/M
Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-33714614211704237522011-08-07T22:19:00.005+02:002011-08-08T01:53:51.393+02:00Omtankens hand läggs i förundran.Tänkande, bortom all tvivel.Som är långt ifrån blint.Ljuset är där du vill vara.Om någon ropar ditt namn,vill jag att du svarar.Minnen minns såväl som bär dig,och gör mindre ont i solsken.Som en duva från ovan.Ser du, Samuel?/M Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-61839497744817831502011-08-04T13:06:00.003+02:002011-08-04T13:12:29.928+02:00Svartare än natten.Ljusare än dagen.Däremellan toner av grått.Det är synd om människorna, som Strindberg sa./M Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20513603429077961452011-08-01T15:14:00.002+02:002011-08-01T15:19:36.110+02:00En sekund lämnar mig.Av din tid.Oändlighet?Det regnar olja i mina skor./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-66490553262964787222011-07-30T11:03:00.004+02:002011-07-30T11:10:04.830+02:00Ingen pardon. Ingen välsignelse.Händelser slår till med full kraft.Hjärtan blöder och krossas i smulor.Djupa sår sätter spår. För alltid.Det är rörigt i mitt huvud.Omtumlande dagar i terrorns och dödens tecken.Jag kom av mig alldeles härinne. Fotografi har känts mil av öken bort.Isande vindar har kommit så nära inpå med budskap så ondaatt det lägger sig som stickande knivar under huden.Det är Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20892040189664378882011-07-20T23:13:00.002+02:002011-07-21T00:00:47.587+02:00Den yttre personligheten.De mångas ansikten.Av alla våra jag.Det är fascinerande./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-78929794888684467992011-07-17T15:24:00.003+02:002011-07-17T16:42:01.473+02:00Tidernas själar får ingen ro.Glöm inte.Glöm.Vad var det du sa.Hon är flickan från dina drömmar.Han är pojken i ditt hjärta.Smaka ditt spel och slå dig ner.Min kärlek finns hos mig.Den drabbar min väg.Vart jag än går och andas finns den.Och jag släpper den aldrig.Sammansmälta själarbär på en skatt.Vårda den varsamt.Håll hjärtat i hjärtat där du går.Men säg aldrig vad,vad var det jag sa.Kärleken Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-64945940191377492352011-07-13T14:23:00.004+02:002011-07-13T14:30:18.503+02:00Lika mycket som jag dras till sagornas värld,dras jag också till ödsliga platser dit ingen längre går.Det overkligt verkliga binds samman till en tredje länk.Och till en fjärde…Jag frågar mig själv varför jag ständigt är på väg.Flykten till det självklara väntar runt hörnet.Vad fan är det?/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-12166135489305535762011-07-09T23:50:00.008+02:002011-07-10T01:21:48.051+02:00Flickan från dåvar alltidpå drift.Hon gick och hon gick och hon gick.Hon stannade upp.Men det var allt hon kunde se.Från då, från nu.En annan flicka,som är allt annat än flickan från nu,möter en annan dag.Bortom ljus, bortom mörker.Hon sätter sig upp.Och förstår.Just ingenting. Hej?Vad kommer från då?Vad är vad, vad? Vad?Dansa henne naken.Utan krig.Från allt då.Ständigt …... Vaken.Är flickan, på Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-12414536419294829362011-07-06T21:36:00.003+02:002011-07-06T21:43:30.626+02:00Inte här men där.Tidlösa ögonblickunder himmel i öster.Lyssna till din längtan,utan missmodets väntan.Fly inom dig själv,i ditt levande liv.Säg, jag är här, här...Låt aldrig tidenspringa dig förlorad.Inte där men här./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-61538944680048121552011-07-03T19:20:00.003+02:002011-07-03T19:35:50.561+02:00Hon vet att livets andedräktfyller henne med kyssar,när hon dansar jämsidesmed Viskarnas Väsen.Hon blir som eldens flammor, svävande.Passionerat ger hon sig hän, bortomDuoculus upphöjda dimmor.Ända upp till de Två Månarnas Land.Och själen, den flyger frivilligt med./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-51323835709969514522011-06-28T12:40:00.002+02:002011-06-28T12:45:05.166+02:00Tiden omsluter rummetutan början, utan slutdär händelser inte finner ut.Det undermedvetnadrunknari det medvetna.Ljuset når inte det beslöjadegenom månens, nattensoch det förflutnas öga.Under ytanpulserar livsblodeti själens sinne.Budbäraren knackar under sömn.../MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-25015834547846253072011-06-25T22:23:00.002+02:002011-06-25T22:30:44.947+02:00Ljuset flödarmot lågorsom brinner.Sanden rinner uppochned.../MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-29241887707428317952011-06-21T04:11:00.005+02:002011-06-22T10:25:09.091+02:00Natt möter dag.Mellan tidoch rum.Splittringi den synliga världen.Sprider sig.Som cluster.Det självklarafinns.Bortom allt.Du, sök utanför.Morgondagen vet vi ingenting om.Snurra, snurra vår värld.Själv vill jag färdas rakt in.../MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-8248908657458950792011-06-18T17:37:00.004+02:002011-06-18T17:41:41.822+02:00Rött hjärta.Vit själ.Svart hål.Låt skuggornas andarfalla över ditt mörka sinnelag.Ditt inre väsen.Gå ifrån ditt tunga hjärta…Möt ömhet.Möt kärlek.Lägg det sedan försiktigti din kupade hand.Omfamna det du har.För vad blir kvar.Av oss.Utan det?/M Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-57030601713333347122011-06-15T13:55:00.003+02:002011-06-15T14:02:05.664+02:00Jag ser punkten där allt förändrasOch delasFörening i rening med livets vattenSkuggornas flykt rör dig inteI det heliga rummetJag ser dig gåJag ser bortom skärpanKänn hjärtat i hjärtatOch vänd dig omAllt är föränderligtMed noll komma fem/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-1777104332481700002011-06-09T11:36:00.002+02:002011-06-09T11:49:41.969+02:00Återkastat ljus i blank spegel,målar med pensel över sjön, Duoculus.Toner genom vindens vingar,svingar med illusionens sinnen.Som i ett galleri dansant.../MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-37635002800862366802011-06-05T18:10:00.003+02:002011-06-05T18:26:14.732+02:00Som i en egen värld.Det sägs att en fågel som ryttlarär kvar i luften på samma ställe.Jag såg en fjäril igår med samma beteende,men jag vet inte om det kallas för samma sak.Det är mycket vackert och väldigt rogivande,även om jag vet syftet är ett annat.I en egen värld, jag är idag, jag var igår.Samma plats med ihärdig feber,som inte försvinner bort.Samma mörkrum, samma lina.Samma scanner, samma Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-70336561130996081522011-06-02T17:45:00.002+02:002011-06-02T18:07:27.527+02:00Vi tror när vi ser.Den översinnliga visheteni den andliga medvetenheten,splittrar ett spjut som delarsin förmåga att se sin omvärldi sin helhet.Vi omges av det gåtfulla.Slut dina ögon, se.Bli förundrad, och fråga om mer.Kärnan till den innersta kraftenär varken kvinnligt eller manligt.Det är människan i sin helhet,utan medlare där i mellan.Vi står i en förbindelselänkmellan himmel och jord,där viMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-15113641909995586672011-05-29T23:38:00.003+02:002011-05-31T10:05:45.302+02:00Jag vill att något spricker upp,där jag kan gå mellanrött, gult, grönt och skönt blått.Jag vill se främlingar i ögonen,där jag håller kvar blickeni mer än två sekunder. Utan rädsla för att se.Ännu av mer…Jag vill ge mig ut i natten,där bladverk hänger våta i trädsom förläget räcker tunga.Jag vill plaska i en bäck utan stövlarmed månskenet som enda lykta.Jag vill dricka mig lummig i skönt Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-56442215528503445162011-05-24T20:04:00.002+02:002011-05-24T20:16:30.165+02:00Nyanser låter sig inte vänta, inte mer.Allt som sägs, säger någon mer.Säg inte viska och hör, säg mer…Vad är det som sägs, säger någon.Ord förtäckta i slingor, säger en annan.Kodernas skrift som vi alla förstår.Skiftande karaktärer när vi minst anar.Dolda budskap inlindat i citronskrift,svävar in blanco för någon som inte ser.Säg inte viska och hör, snälla säg mer…Pennor med vingar flyger så Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-62627515185265738712011-05-21T14:25:00.002+02:002011-05-21T14:38:59.966+02:00Ensamstund med hett kaffeHuvudet vilar fortfarande på kuddenOch jag känner mig något för yr för att vaknaSommarvärme i ack så sköna majLummigt i all sin praktDär jag redan är alldeles för varmJag undrar vad sommaren har att sägaSom jag ännu inte vet omÖverraska mig med vin och sångDet är försvinnande lättsamtAtt bli hemmablind där man gårNyp mig! Stånga mig! Hårt!Jag lever och andas i en Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-3209251256072110442011-05-17T03:07:00.003+02:002011-05-17T03:52:05.632+02:00Omgiven av de slutna rummen.Ostörd är tystnaden.Ögonblick som dröjer sig kvar,i en allt längre frusen tid.Och för alltid, blir kvar.I drömmarnas hemlighetär det bara hon som vet.Den passiva sidan av viljan,från det yttre till det inre.Där eld, vind och vatten samsas om is.Den yttre personligheten i de mångas ansikten,omfamnar identitetens anonymitet.Och med ens blir vägen av glas så tunn.Ingen Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-15732048821622772262011-05-13T20:18:00.002+02:002011-05-13T20:31:40.862+02:00Jag har påbörjat en text.Om bloggen.Om varför.Om mig.Åtskilliga gånger om jag ska vara ärlig.Blanka ark gapar tomma.Pennan är trög och vägrar följa med.Jag stryker över, jag slänger, jag tar ett nytt blad.Försöker igen. Så håller det på.Det finns ingen ordning på den där pennan.Nej nej.Med andra ord går det inte så bra.Alls.Vad är problemet? Säg mig…Funderar en stund över spunnet socker.Över Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-27083286496046976052011-05-07T12:03:00.003+02:002011-05-07T12:12:13.333+02:00Ett återkommande dragsom leder oss framåti det vi ännu inte ser…Det är smärtsamt vackert,där, i dimmornas upphöjda gåtormed ledsagare bredvid.Andas dina vingar där du ännu gåroch låt livet bli en sagai skimrande pärlor av poesi.Kanske kan du höra en skön blues…I det dunklas suddighetblir vi de osynliga.Gripbart för de andra som ser.De visar vägen för de blinda.Jag dansar i skuggornas skendär jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-36940816065306406182011-05-02T18:29:00.002+02:002011-05-02T18:35:11.477+02:00Så, jag springer det jag inte hinner.Någonstans i tiden, någonstans.Ständiga illusioner i upplösningens oändliga död.Botgöring, vrede.Eller endast splittring, utan det svarta.Kom för fan och ge mig en kyss!Slit kampen ur kroppen mellan då och nu.Låt mig snubbla över pärlor utan att falla.Skaka mig loss i en solosång,där stämmorna sidan om sluter upp i nattenoch smeker min kind i den sköna Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-62350558674858146782011-04-30T23:25:00.003+02:002011-04-30T23:39:41.214+02:00Suckarnas suck i huset Fyrkappan.Det snurrar och surrar. Överallt. Mest i mitt huvud.Okoncentrerad utan fokus. Lite lätt fladdrig. Är det våren?Eller är det en evig sömn i rosor av törn?Sitter och skjuter in den ena m-kulan efter den andra.Det är försvinnande gott. Jag borde poppa lite korn på det.Blandningen är mmm i munnen.Lite rödtjut i halsen och det är så gott som fulländat.Klickar och Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-51901116055487569482011-04-28T14:51:00.002+02:002011-04-28T14:59:48.245+02:00Ur det vackert dramatiskadöljer sig det odramatiska,svepande nedför en svängd trappa.Duvunge med starka vingslaggreppar tag i blinkande stjärnoroch fångar upp en dröm,om vi blundar tillräckligt hårt.Stillhetens ömma vaggabäddas ner av den varma handen,och med ens blir allt så vackert när vi ler.När träden blommar och fåglar sjunger,går vi trollbundna som ett sus i dus.Likt virvlande sandkorn av Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-53439527663847273352011-04-25T15:08:00.005+02:002011-04-25T15:29:25.964+02:00Består sanning av endast kristall och korn,där den egentliga verkligheten döljer en annan?Och hur vet man?Ibland stannar tiden i ett enda andetag.Där just den där känslan infinner sig.Igen.Det kryper innanför skinnet som en tunn glasvägg.Redo att falla i kras, närhelst.Blicken tvivlar, blicken söker, blicken dröjer.Följeslagare visar inte sitt rätta ansikte…Fly mig bort från vett och sans.För jagMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-83111536243610570452011-04-22T12:46:00.003+02:002011-04-25T16:23:53.046+02:00Den prunkande trädgårdensprudlar av lysande kaprifoloch sprider dofter som sjunger.Stampa gräset med barfotaflickor,lev i ögonblick och dö en smula.Upptäck dolda stigar utan slut,dit ingen annan går.Lek med tanken, spring och andas in…Bortom krönet ligger oskrivna blad.Låt inte sagan gå vilse i sagornas kammare,av obundna ryggar som dammar och blir kvar.Nej, här kan du påverka din egen Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-83825011606585914232011-04-19T14:36:00.004+02:002011-04-19T15:25:59.525+02:00Barn av vår tid, någonstans i Sverige.Bestående möten korsaren annan värld av världarpå ett äventyr genom tiden.En flyktig undran över det där…Ett ögonkast bort.Tankens tanke,är tankar det också.Den okände pojkens resa har bara börjat.Jag undrar, var finns du nu?/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-4597004527751679602011-04-16T13:50:00.002+02:002011-04-16T14:02:25.959+02:00 När hjärtat sjunger, då vet jag. Det sägs så mycket, att jag inte hör vad som sägs. Längre. Jag lyssnar på kornen som faller igenom ett sorterat filter. Numera. Urverket har stannat en stund. Sköna vivalditoner lockar med grönska där knoppar håller på och brister. Insikternas insyn följer med mig. Utan kanter som skaver. Och går sönder. Jag tror det blommade hela vägen hem till huset Fyrkappan. Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-49852884525171858712011-04-13T17:39:00.003+02:002011-04-13T18:03:53.514+02:00 Förtröstans tillit i hjärtats stilla rum. Genljud av väntan bortom den avstängda vägen. Ut i ingenstans. En fläkt av nostalgi fattar eld i sinnet. Bränd utanför och innanför ett skört skal, som fortfarande minns frågan om vad. Hon står vid en skiljelinje och vet inte var framtiden leder henne. Det är med visst vemod som hon tar farväl av det som varit. Någonstans genom det dunkla ser hon någon Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-56173729169754738662011-04-10T16:24:00.002+02:002011-04-10T16:39:18.237+02:00 Formlös i den oändliga rörelsen,där sinnen får ro i det mäktiga rummet.Tiden är min. Här.Summan av alla synliga omöjligheter,blir möjliga här.Vi måste färdas över livets hav.Det blir så påtagligt här. Så klart.Skiftningar i dess rätta element. Det beror på i vilket tillstånd man befinner sig i.Jag vet, åh nej.Men du ser och ler.Hav och klippor samspelar i vindens hårda smekning.Glädjens rus Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-66980163365911306662011-04-07T07:41:00.002+02:002011-04-07T10:56:06.755+02:00 Förändring i förändringens tid, ligger som oskrivna blad i framtidens sköte. Dolt med möjligheter av det vi ser. Och inte ser. Jag vill omfamna dagen i min natt och ta ner den till dig. Dig. Och dig... Nattens ögon kommer som budbärare och bringar hopp till alla som tappat sin krona, där sången kom av sig mitt i melodin. Den fallande stjärnan öppnar himlaporten, men det sker först under nattens Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-60521435695031081382011-04-04T13:29:00.002+02:002011-04-04T13:46:48.152+02:00 Fåfängans glimt av spridda blomblad, gapar tomt i bägarens djup. En ny morgondag kommer med gryningen, men som i natten är förtäckt mot det okända. En lättsam rörelse splittrar sinnen och sluter upp i leksam dans. När tiden upphör når man upplysningen, sa min mormor. Livets förgänglighet bara ett ögonblick bort. Innebörd med mening utan att förstå... Processernas skeden går hand i hand nu. Jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-64026376880415644752011-03-31T19:55:00.002+02:002011-03-31T20:04:39.931+02:00 Fjärilar syns i fönsterljus stämt av fågelsång. En längtan finns till äppelblom och doftande kaprifol. En annan svävar bortom dagen i en eftertanke. Där, dröjer den sig kvar. Länge. Den lämnade tankens tankekänner sig krank, så krank. Som en mjölkaktig hinna sprider den sig och lägger sig bakom en tidlös spegel. Patinerad och nästintill färglös. Blekheten slumrar in i den skira hinnan. Där, Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-53583568602609066132011-03-28T13:16:00.002+02:002011-03-28T13:45:42.412+02:00 Fred mot det inre krigettar sin början. De tusen nätterna är förbi.Säg inte adjö, adjö Det finns ett flyt bortom allt, av det vi inte vet. Snurra in och omfamna, det du faktiskt vet. Viska sedan i mitt öra, det jag har förstånd nog att ta in. Ta en cigg babe och dö i himlen. Håll inte tillbaka tårar som vandrar vid dina fötter. Minnenas minnen minns ditt ansikte. Säg inte adjö, adjö De tusen Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20094704454985150882011-03-25T15:54:00.004+01:002011-03-27T03:08:17.638+02:00Tanken om.Det där.Det synliga i sin helhetär inte självklart.Drömmen om nu…Med lättsam bris snuddar den vidett annat medvetande.Drömmen om då…Som sanden rinner det förbii ett helt annat timglas.Och silas i det tredje.Andrum av tankar samlar ihop.Det där.Drömmen om sedan…Det är nästan gripbart./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-10117889139822634452011-03-22T15:00:00.003+01:002011-03-22T15:06:01.736+01:00Osaliga andar fattar beslutpå annan nivå än min.Bakom står jag och ser pånär ni fäller er dom.Jag är så trött på ständiga knivslagdär allting mäts.Den eviga dragkampenkan dra åt helvete.Bestämmanderätten äger jag.Jag!Med eller utan substans. Punkt./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-67039757593865594952011-03-18T16:39:00.003+01:002011-03-18T16:46:48.077+01:00Det närande och skyddande av Jordens innersta,visar sitt rätta element i närkontakt.Det synliga i sin helhet där allt är föränderligt.Jag vill se träd växa sig starka,utan att kuscha stormens öga.Jag vill se in i Världens tidevarv,där allt förnyas och återföds.Som ringar på stilla vatten.Jag vill se grenar som har sitt ursprung,från de starkaste rötter.Utan att förrycka.Jag vill se fröer spridas Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-13481847330995668082011-03-15T23:44:00.002+01:002011-03-15T23:53:15.802+01:00Fönstret till nedre botten stängdes.Utan utsikt, Zero.Hemligheter bärs två steg under.I en våning på annat plan,skriker någon ut, no name.Puls omslingrat i bladverk fastnar i fångenskap.Kamp förs mot den vissna döden i levande livet.Spåren söker det latenta ljuset två steg över.Frågan är vem som öppnade ingången stängd…/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-63371225063055444232011-03-11T23:44:00.010+01:002011-03-12T02:31:25.128+01:00Somliga dagar kan man inte förstå.Somliga dagar är i krig för frihet.Somliga dagar rasar en del av Moder Jord.Somliga dagar blöder hjärtan.Somliga dagar undrar jag om Gud finns.När jag var liten hade jag en tro på magiska krafter.Om Världen var i nöd, skulle vi alla ta tag i varandras händer och bilda en kedja,tänka samma tanke och föra över våra samlade energier till ett enda stort klot där Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com11tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-1267075387049126562011-03-08T11:55:00.002+01:002011-03-08T12:01:11.567+01:00En osminkad sanning av grus och korn,följer en verklighet som döljer en annan.En kapitulation inför Moder Jord,omslingrad i Narcissens förrädiska doft.En frihet som bär på integritet,är rustad för kamp, synd, vin och sång.Den kära leken rusar genom märg och ben,där klockarna för länge sedan står stilla.Kvinnans eld, en illusion, klädd i endast luft…/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-32176385461819067112011-03-05T14:00:00.002+01:002011-03-05T14:07:59.155+01:00Det skira omgärdas av det vackert vemodiga.Känn ingen sorg.Det är bara tankar som fladdrar förbi.I något helt annat.Det är inget som säger att man borde förstå.Det går ändå utanför.Allt, där i mellan.I det slutna rummet./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-14207796382479620262011-03-02T23:41:00.003+01:002011-03-02T23:57:55.221+01:00Ögat, den ledande stjärnan.Fångat bakom spräckligt glas.Motgift önskas från det vilda.Levande väsen följer i spår.Envisas med att hänga kvar.I navelsträngens eviga tråd.Förblindad av allt snår.Bind och väv i eget nät.I blod tappad av rött.Ametisten är utom räckhåll.Dag och natt möter ässja.Djuret river i stjärnornas öga.Och obeständigheten blir lämnad kvar.Innanför…/M Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20945863577903922032011-02-27T23:14:00.001+01:002011-02-27T23:23:14.738+01:00När man vill krama om ett hjärtaså ömt att det gör ont.Vad fan gör man då?Blundar och går?/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-80453328866650865222011-02-24T23:40:00.005+01:002011-03-08T02:13:49.211+01:00Kan man drunkna i det egna?Sluta om ett skal i det oförstörbara?Sjunka med andan i behåll?Jag undrar…Baby, babySch, sch, schBaby, baby, meOm det oförstörbara finns i allt det verkliga.Varför är det då inte här?Slutet i början i det slutna.Jag undrar…Omsluten bland bubblor av allt det nakna.Naken sjunker det slutna om.Det första andetaget sjuder om.Andas över ytan i det egna.Du, världsande…Jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-6065581944429784542011-02-21T16:37:00.003+01:002011-02-21T16:43:39.680+01:00Visarna snurrar sig stilla.Det doftar minnen i mina fotspår.Av allt jag ser.En rörelse så känslig att den förblir frusen.Sinnen så bräckligt starka att de följer i de sex.Om jag bara hör och ser…Regnet dansar över min panna.Jag ler och följer sprudlande med.I dofter av minnen som en kyss i vinden.Jag vill ta in smaken i min mun. Nu.Jag vill ta in doften. Av allt nu.Rör inte stunden. Nu.Det dolda Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-41391118528615933252011-02-17T23:50:00.002+01:002011-02-18T00:09:50.299+01:00Hon tar sin hand i gårdagen.Stannar upp och möter framtiden.I morgondagen.Någonstans i tiden, där i mellan.Sagornas fabler följer med och sjunger om evig längtan.Förbi alla hinder.De visar henne vägen in i gryningsljuset, där skillnader utplånas.Och lovar renässans i livets sång.Hon flyter på luft genom vatten.Sida vid sida med goda häxor och fagra älvor,följer hon livets meanderslingor och ser Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-13396767743012526122011-02-14T13:18:00.002+01:002011-02-14T14:48:48.609+01:00Bister vind.En man.En älvens man. En skogens man.En spjuverns man. En hjärtats man.Min vän. God vän. Människans vän.Rena, Norge.Flugfiskarnas rike.Sik. Öring. Skogsvatten i blomglas.Håll i hatten, Ole!De säger att vi ska ge bort något idag.Det skiter jag i.Jag skickar dig mitt hjärta.Varje dag./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-587861096069476562011-02-11T14:32:00.002+01:002011-02-11T14:41:49.871+01:00Nät av skydd börjar slita som spunnet socker.Fångat i den vilsamma flykten utan återvändo.Ansikte möter ansiktet möter ansikten.Det kunde ha varit hon i en enkel mening.Det kunde ha varit ur ett stycke från det renaste av toner.Från ett plingande klingande piano.Där hon bara försvinner i nu.Men hon skalar av den renaste ton och hör inte melodin.Med ögat så djupt i de mångas ansikten som döljer Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-30489184061267429262011-02-07T17:44:00.002+01:002011-02-07T17:49:55.887+01:00Klockan är slagen sen eftermiddag.Vi stannar vid ett slitet och trött samhälle ur bruk.Någonstans i ett vintergrått Skåneland.Ingenting av någonting ser ut att vara.Från tiden som har varit.Dit ingen längre går…Trafik i rusets fabrik.En pust smeker våra kinder.Vi hör skrik banka skiten ur väggarna.Och vad är det som finns bakom oss…Jag var rädd här. På riktigt./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-10992455683157573782011-02-04T10:23:00.004+01:002011-02-21T18:46:15.957+01:00Allt det stilla.Ensamhetens allé står alltid givaktoavsett vilken årstid som blåser.Bortom dimmornas förvirring jag följer,gränslöst vackert av allt vitt i gåtfull slöja jag ser.Änglar av snö sopar den vinande vinden,tjuter och sjunger och lämnar sikten fri.Jag släpper styrhjulet i ensamhetens allé.Likt ett format av mellan i lyckans uppochnedvända träd,visar mig bus av änglar i vit skrud ända Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-73871403453165368502011-01-31T03:37:00.002+01:002011-01-31T04:11:01.398+01:00När ögon ser igenom.Det osynligt synliga.När ansikten nuddar vid det skira.Bortom det knappt greppbara.När en verklighet är en illusion.Av det overkliga…När en passion är så uppenbar,att man kan dö imorgon.Hur vet man då att det bara är en dröm?/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-45220061578861182942011-01-28T20:22:00.002+01:002011-01-28T20:26:54.041+01:00Hon härskar över alla elementens barn.Hon är lyhörd över klagofyllda tystnaderfrån underjordens väsen.Hon dyrkas i många spektrum,bär otaliga namnoch kan ändra skepnad närhelst.Hon är ursprunget till allt liv.Sprider årstiderna med förbundna ögonoch väver in tiden med ödets väv.Genom visdom sprider hon försoningoch tar försiktigt av bindeln för den blinda.Hon är ett mysterium, vars enda Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-37607491395707117492011-01-24T19:06:00.002+01:002011-01-24T19:17:06.530+01:00Livet börjar där det slutar.Och utan slut, inget liv.Inte ens jag begriper det.Ord med innebörd.Utan att förstå.Mitt liv går hand i hand med djupanalys i flum.Där vägar i krök fångar min nästa blick.Nyfiken jag, följer bara med.Vart tar mig bakom allt?Slutet är där livet börjar.Och utan andetag, finns endast död.Och ur döden, finns det evigt liv.Inte ens jag begriper det./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-84606942645546585572011-01-21T18:47:00.003+01:002011-01-21T18:52:07.428+01:00Rista in ditt liv i glöd.Låt ingen tala om för dig vad du bör.Lägg en och annan bön för dina medmänniskor.Försök att förlåta dumhet.Ge din hand och möt.Passionen hjälper oss i brand.Men, det är kärleken hos dig självsom tar dig dit, dit ingen kan röra dig eller mig.Om vi inte tillåter det själv.Jag måste bara lita på det också./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com13tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-13057292076444370722011-01-18T23:41:00.002+01:002011-01-18T23:46:39.280+01:00Tankar spridda ner i sank,för att sedan höjas mot molnfri himmel.Den motiga av fullt, kolliderar med båda.Moment 22.Jag står ofta där.Fast bakom.Bilden, den är evig.I drömmar är du min.Som sanden i ett timglas rinner den förbi./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20490074237820120182011-01-15T23:47:00.003+01:002011-01-16T01:57:37.823+01:00En omfamning i hand tog tag i mig som kvick av sand,en morgon när jag ännu sov.Det kommer när det kommer.Låt det ske när det sker.Säger, den mjuka viskande rösten intill mitt öra.Just nu bryr jag mig inte om vilket.Sanning av korn.Det är ju inte sant.Det finns något som gårbredvid mina fotspår.Och jag vet inte vad det är.Än.Flykten har jag under mina vingar.Ingen ro i den sköna vilan.Skit, jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-83808532630382960392011-01-11T19:42:00.001+01:002011-01-11T19:46:40.195+01:00Som ett oskrivet pergament i bläck,där sidor är så sköra att de trasas sönder.Hon drömmer inte, hon är vaken…Förstår inte,men det gör ingenting.Minnet är där de mina.Röra vid, känna, dra efter andan.I en enda suck av blund,blir hon varm.Med ansiktet vänt mot mig,har jag henne vid min sida.För det behövs inga skrivna blad./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com4tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-19510803643913537422011-01-08T11:19:00.002+01:002011-01-08T11:37:17.812+01:00Avvaktande står jag kvar och inväntar ett skede.Till människornas port…Men vem vaktar den stängda utgången?Och vem bär på nycklarna?För inte kan det väl vara vi…/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-84773022805877970102011-01-04T17:09:00.003+01:002011-01-04T17:18:43.276+01:00Klarhetens ansikten suddas ut allt mer…Det är som det är.Behöver bara se mig om och ingenting är klart.Har det någonsin varit det?Ja, jag vet, jag ser.Just så, som det är.Är det.I de mångas ansikten…Omtumlande./MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-75390844203439017162011-01-01T04:03:00.002+01:002011-01-01T04:27:03.649+01:00Den första dagenAv en fortsättningFrån alla dagarFöreJag öppnar morgondagen, jag stänger gårdagenJag tänker, imorgonImorgon är idagEn fortsättning avIgårMot…Det finns alltid ett slut av igårDet är dagen efter vi måste omfamnaOch dagen efter morgondagen är framtidenDär finns jag, du, vi och oss…/M Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-9382424993658576302010-12-29T16:31:00.002+01:002010-12-29T16:38:35.758+01:00Kan man blåsa glas runt en trädgård, trycka på en knappoch önska sig värme?Jag vill trippa barfota i skogen, dubbelklunka rödtjuti underbar särk i beigastecremevitt med spetsaroch den finaste av hålsöm med volanger somsläpar lite lätt mot den varmaste gråsten.Jag vill dansa mig romantisk till Adagio for Strings,och Carmina Burana, i extas och ren lycka.Klunkar av vin omfamnar mig i nektarsom jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-86262420986500808642010-12-24T03:06:00.002+01:002010-12-24T03:21:35.515+01:00Natten har knackat på.Huset Fyrkappan ligger inbäddat i den finaste av snö.Som en pepparkaka.Ljusen brinner i fönsternischerna.Jag känner mig varm inombords.Landskapet är som en sagamed fallande snöstjärnor utan vind.Väder som strör vit vinter.Ännu av mer.Jag grubblar, jag tänker, jag funderar.Över allt möjligt.Jag bara är.Det är snart morgon.Julafton är här hos oss.Låt den vara hos er med…På Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-20151409459474700642010-12-21T15:13:00.002+01:002010-12-21T15:23:42.827+01:00Det var en fågel med vingar av stålSom flög runt runt med siktet i otaktI Verklighetens landKvittrade hemligheter i hennes öraSom hon inte kunde höraFlickan längtade efter… någotHon inte visste fannsI en vila utan flyktFlickan följde fågeln med vingar av stålFrån allt annat än Verklighetens landMed blicken längs längtans seHon ville så gärna följa medÅh, kan du komma ner…Flickan blottar sitt Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-35490195007195130572010-12-17T19:12:00.002+01:002010-12-17T19:18:36.263+01:00Snövindar leker med utslaget hår.Lägger sig till oro där naken hud möter kyla.Jag fryser. Jämt.Den yttre personligheten.I de mångas ansikten.Detta är ett av mina…/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com7tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-38489718124429436272010-12-14T14:41:00.005+01:002010-12-14T14:46:12.300+01:00Någon gjorde en resa i tidenMed kliv av stegStegen visade vägenTill där och här…Mitt i allt blivGick någon vilseMen vilsen sökteMed kliv av stegTill här och där…Runt hörnet fanns det, men någon blev blindNågon tar ett kliv bakåtMen ser framåtTill det overkligt verkligaDet finns sprickor i tiden som tillhör någonMen någon tar klivet i rätt ögonblickDen, någon är alltid på vägI vår tidÄven om resanMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com8tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-26320339623562698452010-12-11T13:01:00.001+01:002010-12-11T13:10:43.765+01:00De talar märkligt nog samma språk.Dimmornas förvirring stiger ut i förklaringens ljus.Det synliga icke varat.Upplösning bortom andra världar.Sch…Nämn inte det tysta i rummet av kaos.Omärkligt tillbakahållen i sin natur.Klunken av floder rinner över i munfull.Det romantiska hjärtat somnar i stillhet.Drar sig tillbaka i de upphöjdas sköte.Tystnaden talar och jag blundar.Tiden har upphört.Sch…/MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com6tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-43717887398049212752010-12-08T13:35:00.002+01:002010-12-08T13:41:04.088+01:00Tidevarven snurrar påmed sina ständiga återblickar.Nostalgi är för idioter, fulla av saknad.Är livet en evig väntan?Eller går det hand i hand med längtan?En längtan till väntan…Men vem vill vänta i längtan?Stundens skede är nu, säger förnuftets snus.Nu.Det finns inte någon sittplats.Minnen kommer, minnen går.Och, blir kvar.De stannar inte som de borde, säger bubblan rus.Nu.Det finns en längtan i Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com5tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-39061223963799224122010-12-04T23:20:00.002+01:002010-12-05T00:19:13.359+01:00Skuggorna tar vidnär den döende solen går ner.Det är tyst runt huset Fyrkappan.Jag hör inte ett hjärta slå.Mer än mitt.Ändå omges jag av bedövande ljud.I det tysta.Varför hörs det så tydligt?Vid dödens sjöar försvinner livet.Genom mynningarnas flammor lämnar kulorna.Änderna som blivit mina vännermöter mig inte mer.Nu flyger de ljusa skuggornaoch lämnar den döende solen.Jag tror jag hör slagen somMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com9tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-920020984799248162010-11-30T04:07:00.003+01:002010-11-30T04:13:35.093+01:00Det gör ingentingIngenting, säger jagMen, av ingentingBlir det någontingNästan alltid.../MMarie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com10tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-54481499771880303762010-11-27T11:28:00.005+01:002010-11-27T11:51:11.418+01:00En flock får sökte upp mig under spö.De skänkte mig sömn och glömska.I det undermedvetna slängde mig någon sin elaka piska.Räddare än jag sprang mot skogenoch gömde jaget bortom domens troll.Jag sprang och jag sprang och jag sprang.Min skensömn sökte med ljus och lyktabland grenar och kvistar.Plötsligt kvävdes min andning i ett fasansfullt skrik.Jag skrek och jag skrek och jag skrek.Jag sprang Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com3tag:blogger.com,1999:blog-3822518421650831655.post-19183086080077269762010-11-24T14:01:00.003+01:002010-11-24T14:14:07.038+01:00Genom en skitig spegel.Långt, långt där bakom.Ett skirt stycke av väv.Kanske en något skev tid.Hm…Nej, det behövs ej mer.Vad vet jag om mig själv?Bländande skönhet träffar mig ur min sömn.Som i ett töcken griper jag tag i mitt eget famntag.Jag låter mig tjusas in i den blågrå röken,där älvornas dans döljer mitt ansikte.Jag kan inte längre se.Hjälp mig, du bländande skönhet, jag vill ej mer.Jag Marie Rosenqvisthttp://www.blogger.com/profile/05401732964110075963noreply@blogger.com10