En ängel kom
innanför min tröskel
utan att knacka.

En annan ängel,
som var långt ifrån en ängel,
rörde om i maskineriet.

Jag gråter ifrån min himmel,
fast jag går här på Jorden
i levande livet, nu.

Nej, jag är inte vaken, jag är i mitt eget kors.
Jag är fjättrad vid mina egna lemmar
och jag börjar undra om det växer korvspadsskit
under mina vingar.

Kärleken kommer, där kärleken finns.
Någonstans i tiden, här.
Varför har jag inte med ömhetens hand vårdat den mer?

Nu är det för sent…

Nej, nej utbrister en tredje ängel
och skakar om mig.
Som en oklar vindpust viskar hon, five cut zero.
Sök svaren inom dig, det går igenom märg och ben.
Five cut zero…

Jag snurrar runt i rummet.
Det finns ingen där.


/M

Den av oss som rör vid porlande vatten,
säger härifrån och nu.
Är det en lögn?

Jag har börjat röka som en industri.
Jag klunkar rödtjut som ett svin.
Jag försvinner in i dimmorna,
såsom ett skadeskjutet bråd av villor,
långt inne i mig.

Mitt liv har gått i tusen själsdjupa bitar.
Jag trodde jag hade allt,
jag hade fel.

Gårdagen vandrar i mina kängor,
och ingen är som Du.
Dagen ekar ständigt i mitt öra,
vad gör jag nu?

Gå aldrig någonsin utan ditt hjärta,
snälla säg, härifrån och nu.
Tick, tick, tick tack
i snart etthundrasextiosex timmar.

Allt har slagits i spillror.
Nu förändras allt.


/M

Hon är ögat som lyser
i sitt eget mörker.
Hon vill bara sova, hon vill inte vakna.

Bläcket finns svidande kvar,
där hon är jag, jag.
I henne.

Hon gråter i förtvivlan när hon ser
sina rader i spridda kollegieblock,
där hon är jag, jag.
I henne.

Det gör så oerhört ont.


/M

Tystnaden ekar
i sin fulla närvaro,
och jag hör och jag ser
allt…

Vad är ett liv
mot ett liv
i rummet av ett annat?
Ett ihållande ljudspår från då?

Vad vet gårdagen
som inte jag vet?
Idag.

Förnimmelser av tiden nu
bygger tomrum om varför.
Lita på känslan.
Hur fan kan man vara så blind?

Nej, allt bleks inte med tiden.
Det borde jag veta.
Jag går ju i mina egna spår.
Av ett utfrätt liv…

Som ett eko av tystnaden.
Jag är.
Blod av ont, är ej av ondo.

Det är då jag behöver en passionerad kyss,
som säger, jag älskar dig...
I evigheternas amen.

Amen.


/M

Vingslag genom krossat glas.
Rör vid allt.
Så också i det världsliga.

Bäraren av budet
försöker ta kontakt
mellan det som ännu är osynligt.

Flykten under vilan
är kanske inte vila,
utan allt som är just flykten.

Det kanske är därför
det droppar saltvatten
på min kind.


/M

Lövsalens prakt
viskar om tiden.
De tiotusen tingen
går händelserna förbi.

Vivaldi flyr i våra spår…


/M

Välvillig bakom det illvilliga.
Mottaglig i all sin skörhet.

Det återkastade ljuset skönjer
stjärnorna på hennes himmel.

Det synliga icke varat.
Vad betyder det?


/M