måndag 16 juli 2012
Den andra vägen,
den eviga vilan,
vädjar om silence.
Tiden omsluter rummet
utan början, utan slut
där händelser inte finner ut.
Det undermedvetna
drunknar
i det medvetna.
Ljuset når inte det beslöjade
genom månens, nattens
och det förflutnas öga.
Under ytan
pulserar livsblodet
i själens sinne.
Genom eldens vatten
till rosens bakgård,
viner, sub rosa.
Förseglad knackar bäraren av budet på...
/M
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jo du, har du någonsin försökt ge ut dina dikter? Dom har ett sällan skådat djup och ditt språk är så rikt och vackert. Om inte tycker jag du bordet det. Varm kram Loll
SvaraRaderaLoll - Nej, det har jag inte.
RaderaKanske är det rädslan av att bli refuserad.
Jag följer ju inga skrivregler...
Jag sätter dom själv.
Däremot har jag börjat med att sätta ihop en Dummie.
Kombination bild och text. Och, ge ut på eget förlag.
Jag vill ha kittet nu - hela paketet - utställning och bok.
Jag tackar ödmjukast för dina fina ord, Loll.
Riktigt rörd är jag, och faktiskt en aning stolt där ryggraden sträcker sig ända upp till månen just nu.
Puss på kind - alla dina framgångar - du förtjänar varenda en.
/Marie
Du duvernas duva. Dväljs i Landskrona. Men på lördag ser vi fram mot att få ta emot dig i Klagshamn!
SvaraRaderaGod mat! God dricka! Massor av kärlek! Vi längtar efter dig! Men bara en dag kvar!
Puss och kram från Lasse och Åsa!
Lasse! Åsa! - Finaste ni. Väl mött!
Radera/Marie
vackert... kram
SvaraRaderaHåller med Loll. Och vacker är den. Den ståtliga ryggraden i månens sken. Magi.
SvaraRaderaAnn - Jag håller den hårt när den kommer...
Radera/Marie