Knyter banden samman
människans liv?
När allt brister
undrar jag
vart ödet tar vägen...
Ansiktet från igår
vänder sig om
på min väg där jag går
Jag kommer från en annan tid
Du behöver mig nu
Bli inte rädd, var inte ledsen
Jag visar mig igen
Förstummad står jag kvar
Ansiktet försvinner lika fort
som det visade sig
Med banden efter mig...
/M
Dina ord är så nakna råa sanna. Kram fina du.
SvaraRaderaSäger som Håkan "fortsätt" L.O.V.E
Oroshjärta - Tack!
RaderaVad är vi utan det nakna? Ingenting!
Puss!
/Marie
Ibland får jag en känsla av att falla fritt inne hos dig.
SvaraRaderaLäskigt men berörande
kram
Söderenbytjejen - M, gör det!
RaderaHos mig kan du allt, i ett fritt fall...
Du blir förvånad av vad du får...
Och nej, det är inte "läskigt" - jag lovar!
Kram tillbaka, sköt om dig.
/Marie