Marie Rosenqvist

   Vem sitter ensam i det splittrade rummet?
   Som i ett grepp
   blåses hon ut
   Än en gång

   Inget av detta
   var egentligen meningen
   Att bli

   Ta av dig kappan
   Bli ett med vinden
   Too cool to care
   She said, take care...
   Hon har inget att säga
   Längre

   Processernas tid är snart förbi
   Hon har mist allt
   Allt hon hade
   Vad väntar runt hörnet nu?

   Omsorgens oro blir till bekymmer
   i ett alltmer grubblande huvud
   Ett evigt trassel av krossat glas
   En del stora, en del små
   Hon kan inte lösa det oändliga
   I timmen nu

   Har slutet ingen början?

   I det privata rummet
   kan ingen nå henne
   Inte ens jag...

   Dagen av i morgon, finns den?
   Morgonstund har ju guld i mund,
   säger människor av de kloka

   Men vi hör inte någon av oss


   /M