Hon är ögat som lyser
i sitt eget mörker.
Hon vill bara sova, hon vill inte vakna.

Bläcket finns svidande kvar,
där hon är jag, jag.
I henne.

Hon gråter i förtvivlan när hon ser
sina rader i spridda kollegieblock,
där hon är jag, jag.
I henne.

Det gör så oerhört ont.


/M