Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.

tisdag 27 mars 2012




Orsakernas verkan är inte alltid
vad det ser ut att vara.
Utan näring är vi de dödas döda.

Jag undrar,
spinner och väver livet
sitt eget öde?

Den av oss som rör vid porlande vatten
säger härifrån och nu…
Litar vi på den känslan?
Jag?

Fastnar i slöjornas kedjor.
Fria mig i ett jävla fall.
Fri från demonernas kall.
Öppna upp möjligheterna i de Vemodigas Land.
Snälla!!!

Livets fortsättning i den tillkommande världen.
Med blodet pulserande, kokande av alla minnen
stannar allt envist kvar.

Jag har börjat trampa mina egna steg
på min vandring utan sköldar.
Som en pust från dåtiden ligger det skira
framför mig, bakom mig, om mig…

Jag känner att jag börjar falla
i det fria, i det okända.
Falllet…

Morgondagen knackar mig på axeln
med början på något nytt.
De tiotusen sköna tingen säger,
Marie, du finner peace of hope
i ditt Ingenmansland…

Nej, nej – no – no!
Back to basic…
En Adagio for Strings.
Inte är det en fucking blues!

Springer och springer med hjärtat efter…

Bakom i det stilla, i rummet.
Av svärtans slöjor
döljer sig det andra jaget.

Fångad i andetagets djupa hål sugs jag upp
i en pil bortom orsakernas verkan
rakt in i själens centra av en annan blues…



/M

måndag 19 mars 2012




Det finns en hemlig skrift,
dold bakom oss.
Det finns en lögn,
inbäddad i orden.

Det finns en sanning,
endast menad för oss.
Det finns ögon som ser,
det vi vill se.

Den besudlade lögnen.

Är vi verkligen så sanna,
så rena…
att allt vi snuddar vid,
det vi kallar lögn…
blir till korn av sanning?

Allt är föränderligt.


/M

söndag 11 mars 2012




Genom Oculus du Mia,
öppnas porten till hennes verkan.
Hon vet inte vem du är
men hon ser dig…

Du tar henne i handen,
viskar ömt,
du kan färdas åt vilket håll du vill…

Verkligheten är där hon går,
där hon vill följa med i en morgondag
bortom horisontens vingslag,
utan att gömma blödande minnen.

Hon vandrar längs kustremsan,
snubblar på rullsten utan betong.
Hon blickar mot en molnfri himmel,
blundar och ber om en önskan.

Ge henne din nyckel till Pandoras ask,
utan att hon ser in i det förflutnas slask.
Hon är välvillig bakom det illvilliga.
Mottaglig i all sin skörhet.

Det återkastade ljuset
är stjärnorna runt hennes sfär.
Omgiven av eldens gnista.

Ge henne modet att ta för sig mer.
Helt klädd i svärtans vita…


/M



 
coolphotoblogs - listed
coolphotoblogs My profile

Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.