tisdag 24 november 2009
I en eftertanke...
Som en mjölkaktig hinna sprider den sig.
Urvattnad och nästintill färglös.
Den blir lämnad i en eftertanke.
Som känner sig krank, så krank.
Andan, mitt lynne dröjer sig kvar.
Blekheten domnar av i den skira vita hinnan.
I dimman lämnas tanken kvar.
Inlindad i sin egen slöja, bleks den bort med tiden.
Själv kliver jag utanför och beskådar...
Det är vackert, så vackert.
/M
Upplagd av
Marie Rosenqvist
kl.
tisdag, november 24, 2009
Etiketter:
Analogt/fotografi/huset Fyrkappan/tankar/livet
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar