Snövindar leker med utslaget hår.
Lägger sig till oro där naken hud möter kyla.
Jag fryser. Jämt.
Den yttre personligheten.
I de mångas ansikten.
Detta är ett av mina…
/M
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
En plats, en själ Av en endaste enda I spåren av Vivaldi Det är allt, som finns kvar Jag återvänder a... -
Någonstans i tiden Någonstans… Beyond faces Flickan bortom allt Dit ingen kan röra Hjärtats öga i själen Stoppar hon någon annan... -
En ängel kom innanför min tröskel utan att knacka. En annan ängel, som var långt ifrån en ängel, rörde om i maskineriet. Jag gråter ifrån mi... -
Själarna dansar jämsides utan saltvatten på hennes kind Bortom allt det som är där… Det är hennes dröm Om än, så ... -
Det är oreda i mitt huvud. Det är kaos i mitt liv. Det är blod av ont som rinner i min själ. Med skiljelinjer och tvära kast, står jag inför... -
Den där färden, den är förgänglig Utan svårigheter, utan hinder… Den måste finnas där Från det mörkaste, mörkast... -
Den fria viljan kommer ur straffet Ansvaret håller jag i mitt hjärtats hand Starta inte krig med mig Skölden... -
Orsakernas verkan är inte alltid vad det ser ut att vara. Utan näring är vi de dödas döda. Jag undrar, spinner och väver livet sitt eget öde... -
Köld av fasa i februari utan strid Det blåa korsar det bruna Vid ett hav som river murar Där hon och någon Möts möts Någonstans i de naknas ...
Jag är lite nyfiken på hur du får till dina bilder. Du använder nog ett filter. Förr i tiden använde många fotografer speciella filter för att "försköna" landskapsbilder. Jag vet inte om det fortfarande är så.
SvaraRaderaMan kan använda sig av många tricks när man fotograferar, men ska man ta landskapsbilder enbart i syfte att visa upp naturen, då tycker jag att man ska visa den precis som den är. Om man inte har en konstnärlig avsikt med bilden.
Dina bilder gillar jag, för det är konstverk. Man är inte likgiltig inför dina bilder. De sätter igång fantasin, åtminstone min. :)
Ja, nog är det vinter och kallt. I dag ännu mer snö ooch en himmel som är mörkt grå...
SvaraRaderaSom vanligt gillar jag bilden. För på något vis blir det så effektfullt att man bara ser munnen och den undre delen av anisktet.
Som vanligt älskar jag bilden. Vill rama in och se mer. Och sen kommer orden, som perfekt ram.
SvaraRadera//Åsa
Tösabit, du fryser naturligtvis för att du delar så mycket värme med dig!! ;-)
SvaraRaderaOch självfallet är bilden bra!! =)
Vackra du. :-) Och så de vackra orden. Du är så bra. Söndagskram!
SvaraRaderaJag är nog lite kär.
SvaraRaderaI Dig.
:)
Det är som omöjligt att låta bli.
Kindpussar i mängd!
Conny – Du ställer en fråga som egentligen kräver ett oändligt långt svar.
SvaraRaderaJag använder mig sällan eller aldrig av filter.
De ”filter” jag använder mig av är simpla knep som kondens på linsen, plastfolie och i viss mån – faktiskt repade glas.
Jag är mycket noga med att bilden måste sitta i kameran.
Jag har oftast längre exponeringstider samt rörelse med kameran om jag vill få fram en känsla i bilden.
Dubbelexponeringar är en annan…
Den föregående bilden (ett exempel) är en inscannad papperskopia från mörkrummet. Där tog jag plastfolie om negativet och placerade i förstoringsapparaten. Inget photoshop alltså.
Idag ”mekkar” många fotografer i olika bildbehandlingsprogram och jag måste erkänna att jag ställer mig kritisk till det.
Det är allt från olika texturer till ren bildmanipulation.
Det hade varit mycket intressant att se hur bilden såg ut från början…
Självklart arbetar jag också i photoshop. Men använder mig av samma grunder som i det analoga mörkrummet. Jodå, jag står där också…
Inget fel att skapa olika effekter, det beror på vad man vill säga med sitt fotografi – MEN, skapa och tänk ut bilden i kameran – inte efteråt.
Znogge – Mer lär det bli. Busväder från och med torsdag…
Har flera bilder från denna serien, men fegade ur.
Trots att man inte kan se…
Kram!
Åsa – Du är så snäll, så snäll. Fy fan vad jag blir glad!
Puss! Många!
Robban – Babe – love you!
Livet just nu – Pussgurka! Tack!
Hoppas du mår bättre i julruschen.
Rikki – Åh, finaste du!
Jag blev så glad när jag såg din kommentar i morse.
Du har så mycket värme i dig. Jag känner mig så lyckligt lottad när du ger den till mig.
Ännu fler kindpussar till dig.
Du vet, sådana särskilt snygga.
/Marie