Tidevarven snurrar på
med sina ständiga återblickar.
Nostalgi är för idioter, fulla av saknad.
Är livet en evig väntan?
Eller går det hand i hand med längtan?
En längtan till väntan…
Men vem vill vänta i längtan?
Stundens skede är nu, säger förnuftets snus.
Nu.
Det finns inte någon sittplats.
Minnen kommer, minnen går.
Och, blir kvar.
De stannar inte som de borde, säger bubblan rus.
Nu.
Det finns en längtan i väntans rum,
där tiden blir en oändlig scen
för nostalgiska idioter som jag.
Med anden vid axeln som blåser lätt,
bubblornas bubblor i salarnas dräkt.
Åhhhh…
/M
Gillar "spökstolen" i bilden... faktiskt så mycket att det känns som om jag vill väva en berättelse kring den...
SvaraRaderaNostalgi och melankoli är lika viktiga ingredienser som framåtblickandet och munterheten i en någorlunda "fullkomlig" tillvaro...
Åhhhh ... :-) Kram!
SvaraRaderaNostalgi är absolut inte för idioter! Resten har Rost förklarat så bra, så jag nöjer mig så här.
SvaraRaderaBilden på stolen fick mig att tänka på elektriska stolen. Hur en olycklig människa alldeles nyss förintats av en ström elektroner, och en förvirrad själ stiger till väders.
Robban och Conny – Ni är väl några sköningar, ni två.
SvaraRaderaAlltså. Det finns en annan slags nostalgi…
En destruktiv sådan. Som är som kvicksand…
Den är farlig!
Det är den jag syftar på i texten.
Men, den goda, den som gör att vi känner ett slags lyckorus mitt i all melankoli, den finns också där…
Robban - skriv så pennan ryker – den vill jag läsa!
Och Conny – härligt med bildassociationer! Mera av sådant!
Kan inte säga att det är det första jag tänker på.
Ej heller när jag tog bilden…
Skatan – Baby, baby – Puss!
/Marie
Nostalgi kan bli farlig beroende på hur den tolkas. Och det är väl det du menar. Är man i ett tillstånd av social oro, och mår allmänt dåligt, så upplever man att allt var mycket bättre förr, "det var då jag mådde bra". I förlängningen fokuserar man då på vad det var som gjorde att det gick så fel. Man bygger en mur mot framtiden, och avskärmar sig från nuet, och söker orsaker i det förflutna till varför man mår dåligt. Det är då nostalgin blir destruktiv.
SvaraRaderaLivet tillhör dig. Livet är nu och ska levas nu. Framtiden tillhör också dig. Det är bra att gräva efter ledtrådar, men man ska inte gräva ner sig i sökandet efter orsaken till varför man mår dåligt. Det får dig bara att sjunka ännu djupare.
En händelsekedja av olyckliga omständigheter i det förflutna, är en gäckande grund bestående av ett gungfly, som kommer att dra ner dig till absoluta botten, om du ägnar den för mycket kraft.
Vi är inte födda att leva förr, vi är födda att leva nu med fokus mot framtiden.