Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.

söndag 5 juni 2011




Som i en egen värld.

Det sägs att en fågel som ryttlar
är kvar i luften på samma ställe.
Jag såg en fjäril igår med samma beteende,
men jag vet inte om det kallas för samma sak.
Det är mycket vackert och väldigt rogivande,
även om jag vet syftet är ett annat.

I en egen värld, jag är idag, jag var igår.
Samma plats med ihärdig feber,
som inte försvinner bort.

Samma mörkrum, samma lina.
Samma scanner, samma skärm.
Redigering av bilder, ett ständigt arbete.
Bilder överallt i olika fack, skall placeras in
i ett slags schack och matt.

Jag fann denna bild efter tre år.
Åter igen. Med nya ögon.
Nu först säger den något till mig.
Jag tänker, det är alltid bra att låta bilder vila.

Sommarbarnet går
bland snåriga blommor och blad,
likt en älva i en bubbla.
Där allt är hennes eget.

Som i en egen värld.
Samma sfär.
Som jag. Som idag. Med feber.

Förresten, jag vill också lära mig att ryttla…


/M

9 kommentarer:

  1. Vilken ljuvlig bild. Så skickligt fångat!

    SvaraRadera
  2. Åh vad bilden får mig att känna att jag tjuvkikar!! Du har verkligen fångat en privat stund mellan flickan och naturen. Kanske ett informationsutbyte så gott som något annat!

    Det där med att plocka fram foton/böcker/insikter lite senare i livet och det får en helt ny innebörd... det har jag också upplevt.

    Varm kram!

    SvaraRadera
  3. Verkligen i sin egen värld! Och jag vill oxå ryttla!

    SvaraRadera
  4. Fint (i vanlig ordning), Marie...

    ...det du skriver om att "återkomma" till en bild... Känner att det också går att applicera på en låt... är inte "dagsformen rätt" kan en låt det ena året (eller ena dagen) vara fullkomligt intetsägande, för att vid nästa lyssning medföra ett: "varför tyckte jag inte om den förra gången?"...

    Och så ryttlandet... hade alldeles säkert varit en intressant upplevelse att få uppleva med en fågels sinnen... Och så är Tornfalken en av mina absoluta favoriter bland de fjäderklädda...

    Kram, tösabit!

    SvaraRadera
  5. Fokus, koncentration, pyssel i min egen värld, bortom tid och rum, ingenting utom nu är viktigt.

    SvaraRadera
  6. Ryttla. Det är kanske det vi gör när det känns som om vi inte kommer någonstans. Varken i tanken eller handlingen.
    Ljuvlig bild, som vanligt!
    Stor kram!

    SvaraRadera
  7. Ja, allt blir annorlunda när vi återvänder, allt.

    Var rädd m dig i febertider. Kram <3

    SvaraRadera
  8. Znogge – Tack, snälla!

    Pia – Tack och lov att vi förändras och utvecklas med tiden.
    Och att se med ”nya” ögon.
    Fotografera barn i ”situation” är något av det bästa jag vet.
    Så länge de är omedvetna om kameran – gillar inte ”sötagladabarn som är tillgjorda”
    om du förstår vad jag menar.
    Varm kram tillbaka!

    Åsa – Rent symboliskt är jag övertygad om att du kan det! Ryttla, alltså...

    Robban – Utan den rätta sinnesstämningen... suck, ja du vet...
    Fåglar har en tendens att ”sjunga” för oss människor.
    Kommer ihåg den långa föreläsningen från dig för några år sedan, just om fåglar.
    Fascinerande är det.
    Ha det bäst, Robban – råkka nu loss i Blekinge...

    Ann – Underbart!!! Vad är viktigare än nu? Omfamna allt vad det går!

    Livet just nu – Nej nej, Pussgurka. Tänk tvärtom…
    Vilka möjligheter det hade funnits om vi hade tagit för oss mer…
    Vi får helt enkelt tuffa till oss!
    Kram tillbaka!

    Regnnatt – Tänk om det hade funnits en tidsmaskin…
    Ibland slår den tanken mig, tänk om…
    Men jag är så naiv att jag tror på ödet. Allt är förutbestämt.
    Och, plötsligt tänker jag på filmen ”Sliding doors”.
    Är det konstigt man (jag) är snurrig?
    Feberfri idag. Tack.
    Puss till dig!


    /Marie

    SvaraRadera
  9. Sliding Doors. Ja, så tänker jag ofta.

    SvaraRadera

 
coolphotoblogs - listed
coolphotoblogs My profile

Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.