Jag såg någon.
Någon kom, svepande.
Redan igår.

Men någon gick förbi,
som skuggornas skugga.
Nästan, som en kappa…

Vi drog dammiga andetag.
I samma rum.

Jag hann inte riktigt med…


/M

Hon lägger livet i ansvaret,
där hon klipper av
ännu en sträng.

Det skulle hon gjort
långt före.
I allt sedan.

Förbjuden ingång till det inre
är inte alltid exit.
Det är frihet.


/M

Somliga dagar
infinner sig ett lugn
där jag endast hör vinden susa förbi.

Somliga dagar
viner det så om öronen,
att jag har svårt att stå still.

Och somliga dagar
anländer ett märkbart skimmer
som jag har svårt att förklara.

Tankarna sprider sig,
och landar till slut i mitt sinne.
Klarhetens dimma gör sig påmind.

Jag vill inte bara leva.
Jag vill inte bara dö.
Jag vill så, så oändligt mycket mer.

Somliga dagar är det just så…


/M

Innan hon lyfte blicken,
böjdes hennes huvud blygsamt ner.
Vi kan kalla det uppvärmning inför serieporträtt.

Året var 2008.
Hon stod i väderstrecket väster.
Högt upp på ett tak med utsikt
över ett glittrande hav.
I en stad som inte längre är min.

Tummen matar film i det sista ljuset.
Taskiga slutartider.
Fri hand, manuell skärpa.

Canon F1 – min babe.


/M

Motsatsernas verkan,
lägger in om en högre växel,
där livgivande krafter rör sig.

Det yttersta, det innersta
ger stabilitet, än mer styrka,
och balansen är orubblig.
I all sin föränderlighet.

Ro i sinnet, oro i själen.

Det är inte alltid jag förstår vad det innebär.


/M

Den fria själens skrivare,
sitter stilla på sin kammare.

Sigillet som egentligen inte finns,
säger slutenhet
som bär på en hemlighet.

Makten ligger i pulsen,
där närvaron kräver sitt.
Inlindad i sitt eget sköte.

Brinn av passionen, säger jag.
Och elden visar ingen ånger.
Säger en annan.

Det är det pulserande hjärtat,
som alltid får näring.
Och som aldrig någonsin dör.


/M

Den eviga vilan.
Tar aldrig någon rast.

Jag kör mot dagens imorgon och jag tänker,
att dagens imorgon, visar alltid vägen.
För någon.

För någon annan faller livet.
I tusen, vad jag kallar det.
Oåterkalliga bitar.
I det som var igår.

Jag andas hög luft nu.
I en ny kommande höst.
Och jag är så ofantligt glad
varje gång jag landar hemma igen.
I mitt huset Fyrkappan.

Ljumma vindar som ännu smeker min kind.
Vad kan det springande yttre göra mot mig då?

Jag lutar mig mot regnet.
Som en fors utan vatten…

Livet, vad säger du nu?


/M

Hör du?
Nej…
Kämpa inte emot

Omfamna istället
Fritt fall i det du har
Inom dig

Skit i om någon sårar
Skit i om du går i sönder
Skit i om du kryper i ditt eget blod

Snurra din värld istället
Ställ dig frågan
What a fuck, fuck the rest

Möt dig själv
I en annan spegel
Gå jämsides

Jag lovar i vingar av luft
Ingen är som du
Jag är jag

Hör du det!


/M