Hon lägger livet i ansvaret,
där hon klipper av
ännu en sträng.
Det skulle hon gjort
långt före.
I allt sedan.
Förbjuden ingång till det inre
är inte alltid exit.
Det är frihet.
/M
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Populära inlägg
-
En plats, en själ Av en endaste enda I spåren av Vivaldi Det är allt, som finns kvar Jag återvänder a... -
Någonstans i tiden Någonstans… Beyond faces Flickan bortom allt Dit ingen kan röra Hjärtats öga i själen Stoppar hon någon annan... -
En ängel kom innanför min tröskel utan att knacka. En annan ängel, som var långt ifrån en ängel, rörde om i maskineriet. Jag gråter ifrån mi... -
Själarna dansar jämsides utan saltvatten på hennes kind Bortom allt det som är där… Det är hennes dröm Om än, så ... -
Det är oreda i mitt huvud. Det är kaos i mitt liv. Det är blod av ont som rinner i min själ. Med skiljelinjer och tvära kast, står jag inför... -
Den där färden, den är förgänglig Utan svårigheter, utan hinder… Den måste finnas där Från det mörkaste, mörkast... -
Den fria viljan kommer ur straffet Ansvaret håller jag i mitt hjärtats hand Starta inte krig med mig Skölden... -
Orsakernas verkan är inte alltid vad det ser ut att vara. Utan näring är vi de dödas döda. Jag undrar, spinner och väver livet sitt eget öde... -
Köld av fasa i februari utan strid Det blåa korsar det bruna Vid ett hav som river murar Där hon och någon Möts möts Någonstans i de naknas ...
Marie,.du är en mamma och maka i hjärtat, men en poet och konstnär i själen, hjärtat är mätt men själen är hungrig,.allt i livet handlar om balans och om att våga välja,.för det mesta slutar det med en kompromiss. Ha det bra.
SvaraRaderaHär kommer en sträng snart att klippas... Inte så lätt men jag varken kan eller vill stoppa det.
SvaraRaderaVäldigt, väldigt, väldigt (hmm, vad skrev jag nyss om monotoni?) tjusigt och tilltalande formulerat... =)
SvaraRaderaBrandon Lee – Symbolernas mästare! Tack!
SvaraRaderaJag niger och jag ler.
Jag är så glad, så glad att du är här.
Och faktiskt, så får du mig att känna att jag är så, så mycket mer…
/ Marie
Znogge – Tre barn. Självständiga barn! Var stolt!
SvaraRaderaDottern är svidande ung. Jag blir glad att hon flyger…
Själv önskar jag att jag själv var så modig i hennes ålder.
Finaste Znogge, det blir bra! Oroa dig inte – du har skatter som skördar deras begynnelse.
En historia som tar sin början i unga år. Det är modigt! Hälsa henne det!
Varmaste kramen – även till dottern!
/Marie
Robban – Måste erkänna att jag inte riktigt hänger med…
SvaraRaderaTills… jag läste din föregående kommentar. Åhhhhhhhhhhhhhhhhhhhh….
Har jag sagt att looovar dig????
Bästaste storaste kramen från huset Fyrkappan!
/Marie