Hon tar sin hand i gårdagen.
Stannar upp och möter framtiden.
I morgondagen.
Någonstans i tiden, där i mellan.
Sagornas fabler följer med och sjunger om evig längtan.
Förbi alla hinder.
De visar henne vägen in i gryningsljuset, där skillnader utplånas.
Och lovar renässans i livets sång.
Hon flyter på luft genom vatten.
Sida vid sida med goda häxor och fagra älvor,
följer hon livets meanderslingor och ser inte tillbaka.
Förbud mot sådant som inte är möjligt, sänks i sank.
Och drunknar.
Hon öppnar grinden in till Solen i de Två Månarnas Land.
Någonstans i tiden, där i mellan.
Här vill hon bo…
/M
Hon tar gårdagen i sin hand... hon ser inte tillbaka...
SvaraRaderaDu får det att låta enkelt. Jag snubblar.
Faller.
<3
Det känns, som jag, är Hon. Idag.
SvaraRaderaNär Livet kommit till en Plats där Allt som hänt känns som det får sin förklaring. Magiskt är Ordet.
Värsta Bästa Särskilt Snygga Pussarna på kinder och mun!
/Rikki
Du är...
SvaraRaderaDina bilder, dina TEXTER...
Jag är anonym... Bäst så.
Jag vill se mer och det är bra mycket mer!
Du är en sann konstnär i dig själv!
DU ÄR SÅ FANTASTISKT BRA!
SvaraRadera/Jonas på Bitterbloggen
Regnnatt – Inget är enkelt.
SvaraRaderaMen jag försöker verkligen att tänka ”lite baklänges”.
Och upptäcker mer och mer att det blir en aning lättare.
Vi snubblar och faller. Ja.
En kedja av en utvecklingsprocess… så länge den är god… och inte destruktiv…
Insikt inom oss själva. Du värnar ju om den stora tilliten.
Den finns – hos dig!
Stor kram fina – tanka in så mycket intryck du kan i ”the Big Apple”!
Rikki – Fina!
Jag är så glad, så glad!
Livet har du i din hand nu, det vet du va?
Min berättelse är inte helt olik din…
Värsta bästa särskilt snygga av allt det där du vet i retur!
Anonym – Oj! Tack så väldigt mycket!
Vad är bäst så? Känner vi varandra?
Och bör jag ha prestationsångest nu?
Jonas – DITO!
/Marie
Förtrollande!
SvaraRaderaZnogge - Visst är det!
SvaraRadera/Marie
Vackert!
SvaraRaderaMaja - Tack!
SvaraRadera/Marie