Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.

fredag 3 september 2010




Den senaste sommaren
Av den allra första
I en luddig mening

Med tiden bleknar allt
Så även minnen
Vi försöker bevara tätt intill

Men var det egentligen så här?
Vi lägger till och tar bort
Allt där i mellan skenar…

Det filtreras och bränns
Som stickan på en eld

Genom lågvatten går barnen
I ett enda ögonblick av flera
Mot sina visioner
Och är fast i ett oändligt evigt

Den luddiga meningen
Från den senaste sommaren
Av den allra första

Plötsligt blir liten stor
Bara en enda blick bort…

Och jag frågar mig
Vem behöver tid
Mer än vi…


/M

8 kommentarer:

  1. Så fint - och bilden är magiskt vacker. Du gör verkligen skäl för din titel i sidhuvudet.

    SvaraRadera
  2. Med det perspektivet ungdomarna är på väg att till synes sätta sig framför, är det svårt att föreställa sig trångsynthetens närvaro...

    Baskat najs bild!

    SvaraRadera
  3. Vilken blogg...vilka bilder...vilka enastående texter... Jag vill dansa i dina texter och vila i dina magiska ögonblickbilder
    Underbart och konst på hög nivå
    Emma

    SvaraRadera
  4. En bild som bara är så vacker!

    SvaraRadera
  5. Nej, vem behöver tid ... Mer än vi. Jag tycker att jag har så ont om den nuförtiden trots att jag inte "löne"jobbar och skulle vilja "frysa den" ... om bara för en dag eller så ...

    Kram!

    Underbar text och bild ... tycker jag förstås med det behöver jag kanske inte säga att jag tycker. För det vet du ju.

    SvaraRadera
  6. "Med tiden bleknar allt
    Så även minnen
    Vi försöker bevara tätt intill"

    Ja, så är det.
    Bilden är en av de vackraste på länge.

    Kram :)

    SvaraRadera
  7. Anjo – Jag blev och är väldigt glad för din kommentar.
    När det blir grus i maskineriet och tvivlet kommer över i mitt kreativa, då ska jag gå tillbaka och påminna mig här. Tack!

    Robban – Sanningens ord.
    Vi får hoppas på det bästa, väl?

    Wettex – Puss!


    Livskrafter – Men vilka komplimanger!
    Tack så väldigt, väldigt mycket!

    Jag tog en kik inne hos dig. Ser väldigt fint ut.
    Återkommer gärna.

    Varmt välkommen hit!


    Znogge – Och jag blir bara så glad…


    Skatan – Kära fågel, du är så snäll.
    Jag blir alltid så glad över dina ord här hos mig.

    Försök att ta dig den tiden.
    Sätt av den endast för dig, om så ”bara” för en dag…

    Kram till dig!


    Regnnatt – Tack!
    Vet inte hur jag ska tolka, ”bilden är en av de vackraste på länge”.
    Men, puss på dina kinder från mig, kommer fågelvägen.


    /Marie

    SvaraRadera

 
coolphotoblogs - listed
coolphotoblogs My profile

Copyright © Marie Rosenqvist 2009-2016. All rights reserved. Alla fotografier och texter tillhör Marie Rosenqvist om inget annat anges. All kopiering/publicering utan tillstånd är förbjuden.